Shaken not stirred

Idag har vi varit och besökt två kloster, det första hette Gandrin Monastery och är Tibets största kloster, det andra hette Drak Yerpa och ligger officiellt på 4850 möh (men vi mätte betydligt lägre höjd än så). Det var mest en massa guldfärgade statyer av buddha och en massa lamas, men det var intressant och spännande också. Vägen upp till första templet var en lång, slingrig och bucklig serpentinväg. Jag inser nu varför Toyota Land Cruiser är så omåttligt populär här. Längs vägen betade en massa jakar, det var kul att se eftersom jak är Tibets nationaldjur. Jag fick klappat en jak uppe vid templet också, så tick in that box! När vi skulle upp till det andra templet kom vi "bara" till 4200 meter över havet ungefär med bil, sen fick vi gå resten. Som högst var vi på 4500 möh, vilket jag tror är tillfälligt personligt rekord (vi planerar att slå det med råge innan den här resan är över). Båda templen bestod av en himla massa byggnader, och det andra var delvis grottor dom gjutit ett betonghus runt. Grymt cool tanke, men det var rätt fuktigt där inne.

Vi åt lunch vid det första templet, det var en vegitarisk historia som inte smakade illa, men det var inte speciellt intressant. Men maten fungerade, jag var inte hungrig efteråt. Middagen var bättre, jag och David käkade kinesiskt (och säger därmed emot vad jag skrev i ett tidigare inlägg :) ) men en av rätterna var en jakhistoria. Grymt gott och grymt välförtjänt efter en dag med mycket motion och många intryck.

Jag insåg idag varför Kina vägrar släppa kontrollen över Tibet. Kineserna är här och plockar mineraler ur bergen, så kina är bara ute efter rikedom. Tibet lever i stort sett på turister (dom har lite cementfabriker och annat trams, men större delen av inkomsterna kommer från turismen) och det förklarar varför det är så himla bökigt att åka hit. Man måste ha ett inresetillstånd och det kan man inte få som privatperson, man måste köpe en organiserad resa och göra det dom säger till en. Anledningen är naturligtvis att Kina använder den metoden att kontrolera tibet. Officiellt finns här inga militärer heller, men vi körde förbi ett gäng militärläger idag. Det finns delar av Tibet utlänningar inte får vistas i för där håller Kinesiska militären till.

Jag duschade inte imorse eftersom jag läst att man inte skall göra det första dagen på hög höjd för att försöka undvika höjdsjuka. Jag luktar inte direkt hallon nu, men jag mår bra. Eftersom vi var på högre höjd än här idag och ansträngde oss så hårt där är den här höjden (ca 3700 möh) inte jobbig längre. Vi har alla haft problem med huvudvärk, tung andning och orkeslöshet. Om jag hade vetat vad jag vet nu hade jag lagt dom två första dagarna på 2000 meter eller så och vant mig vid höjden lite långsammare. Om ni funderar på en sån här resa råder jag er att tänka igenom höjden noga. Prova medecin mot höjdsjuka hemma och se hur ni reagerar. Vi har medecin här men vi vågar inte ta den.

Dagens bilder också:

Såhär ser en jak ut, som en långhårig kossa ungefär.

Gandrin Monastery är som en liten stad, eller kanske mer som ett universitetsområde.

I alla kloster finns det mängder med sånna här statyer, dom är viktiga i den tibetanska buddhismen.

Matsalen där vi åt lunch, men vi satt på gården utanför.

Om ett berg har oturen att bli förklarat heligt blir det överöst med sånna här flaggor. På varje flagga är en bön tryckt.

Grottor som en del av ett hur var rätt fräckt.