Min resedagbok: En sista dag i Tibet

Vår resa börjar närma sig slutet. Målet för dagen var att transportera oss från Shegatse tillbaka till Lhasa och under resans gång se lite mer. De två första stoppen är ganska snabbt avklarade. Första anhalten var, håll i er nu, ett kloster. Men det var ett ovanligt bra kloster. Visst fanns det samma samlingshall med ett litet rum med guldfärgad staty innuti men det här klostret var mycket vackrare än de andra, mycket äldre och allting var lite annorlunda. Så bortett från första klostret vi besökte, som var bästa upplevelsen av alla kloster, var detta det bästa. Nästa stopp var inte ens ett stopp. Vi hade planerat in att se en glaciär på toppen av ett berg. Vi såg glaciären och fick tagit en del bilder men vi klev aldrig ur bilen. Så intressant tyckte våran guide att det var, och ärligt talat håller jag med honom. Visst är det lite intressant att vara på en så hög topp att vatten fryser till is mitt i sommaren men det är ingenting att bli tokig över.

Det tredje stoppet var intressantast under dagen. I Tibet finns det heliga berg lite överallt där folk fäster en himla massa flaggor. Det finns naturligtvis heligt vatten också och en helig sjö. Just den här sjön, som var vårt tredje mål för dagen, är den fjärde största i Tibet så det var ingen liten pöl. Det var hur vackert som helst med snötäckta berg i bakgrunden, gröna kullar runt sjön och en alldeles speciell nyans av blått vatten. Längs stränderna hade folk byggt stenhögar, det skall tydligen ge tur (vilket det mesta verkar göra här om jag skall vara ärlig). En sak dom inte a åt mig var att stranden inte hade nån bärighet, det var kvicksand! Jag satte ner foten och stödde mig på foten som bara försvann ner i geggan. Som tur var hängde mina reaktioner med såpass att jag snabbt stödde mig på andra foten som sjönk ner i sanden men jag fick upp den första som jag fick satt ner på en sten så allt gick bra, men jag fick en massa helig geggamoja på skor, strumpor och jeans. Men det var inga problem, jag tvättade av mig i det heliga vattnet så på det hela taget borde jag ha gått pluss på incidenten. Vid alla sånna här intressanta platser har tibetanerna byggt en plats att stanna på och på den här fanns det hur mycket djur som helst att fotografera, hundar, lamm, jakar osv, mot betalning naturligtvis. Djuren var utsmyckade om man frågar tibitanerna, utspökade om man frågar mig. Men jag red iallafall på en jak och det finns bildbevis på det.

En sak jag inte nämnt är att hakkors är en symbol för tur i Tibet, inte det vi europeer normalt förknippar det med, Så för en västerlänning känns det jättekonstigt att hela landet är fullt av hakkors och att ingen tar någon notis om dom. Jag får nästan känslan av att Tibet har varit isolerat sen urminnes tider.

Vi kom tillbaka till Shang BaLa-hotellet vid halv nio på kvällen, så det var bara att dra iväg och få i sig sista middagen i Tibet och sen sen sova. Jag har ju tidigare spytt lite galla över det hotellet och jag står fast vid det jag skrev om det rummet, men rummet vi fick den här gången var så otroligt mycket bättre. Jag har absolut inget att invända mot, det var precis som man kan förvänta sig att ett hotellrum skall vara, varken mer eller mindre. Märkligt att ett och samma hotell har så olika standard på rummen. Synd att vi fick rummen i den ordningen vi fick dom dock, jag hade betydligt hellre bott 4 nätter i det fina rummet och en i det dåliga, men det spelar egentligen ingen roll. Jag är grymt nöjd med resan som den blev.

Dagens skörd av bilder: