Min resedagbok: Lyxliv i Tibet

Hotellet vi bor på i Lhasa, ShangBaLa Hotel, är ingen höjdare, det är inte det sämsta jag bott på men bland botten fem iallafall. Hittills har vi inte haft varmvatten så vi har fått duscha iskallt. Vi har klagat och klagat och imorse duschade vi i behaglig temperatur! Det kändes som sån otrolig lyx, det är bra att nån gång ibland få uppleva det hårda livet så att man uppskattar det man har. Jag sov dessutom som en gris inatt så den här dagen börjar mycket bättre än gårdagen.

Vi betalade det sista på resan igår, dom ville ha delar av kosnaden kontant, jag antar att det är svårare för myndigheterna att se hur mycket pengar man tjänar om man gör på det viset. Vi hade betalat i dollar förut och nu skulle komplettera med kinesisk valuta. Det hade hänt nåt med växlingskurserna så beloppet vi skulle lägga till var lägra än vi tidigare trodde, inte mycket men jag tycker det var så otroligt snyggt att han korrigerade även åt det hållet, det hade jag inte förväntat mig. På det hela taget är researrangören mycket bra och en trevlig person. Dom är mycket måna om att vi skall vara nöjda och han lyssnar på allt vi säger. Jag skulle nästan tro att det är han som fixade varmvattnet för han gick och pratade med hotellpersonalen efter att vi talat m för honom att vi duschar kallt.

Jag fick lära mig att en bil bara får vara i traffik i 15 år i kina, fråga mig inte vad som händer med den sen. Probleet här i Tibet är att man måste ha en bil som en Land Cruiser eller liknanade för att ta sig fram och bilarna måste vara tillverkade i Kina, en importerad bil skulle bli för dyr. Land Cruiser är nedlagd och Toyota tillverkar inte ersättaren här och det verkar inte som att nån konkurrent gör en liknande bil heller. De kinesiska alternativen är inte mycket att hänga i nån gran, så vad researrangören skall göra efter nyår då alla bilar måste rangeras ut vet ingen. Ytterligare ett problem jag inte visste existerade.

Idag var vi och tittade på ett tempel some heter Jokhang Temple, det var resans första. Det var väldigt vackert innuti men det var fotoförbud, lite trist. Men vi fick iallafall gå upp en trappa och det får turister normalt inte göra. Det fanns två köer, en för sånna som oss som vara vill titta och en mycket längre som ledde in i en massa små rum där man utövar religionen. På andra våningen var det bara religionsutövning så därför var det egentigen stängt för oss. Men vi kom in i ett av smårummen och därinne fanns föga förvånande guldfärgade statyer att tillbe. Vi var även iväg till Potala Palace, ett palats som ligger ganska centralt i Lhasa. Det var ganska likt alla kloster och tempel med Buddha, lamhas och en massa andra figurer, skrifter och rum att utöva buddhism i. Skillnaden var att i palatset höll även Tibets kung och regering till på den tiden tibet var ett eget land. Det var mycket mer historia men lika mycket religion som det varit på dom tidigare utflykterna. Naturligtvis var det fotoförbut i palatset också och det respekterades faktiskt, inte ens kineserna knäppte loss en massa bilder, och dom brukar ju annars strunta sånt trams som regler.

Middagen idag var en intressant upplevelse. Jag beställde in lammribs för jag hade hört att lamm skulle vara bra här i tibet. Det var gott, även om det inte var så speciellt, men jag fick en tallrik stekta eller friterade lammrevben. Jag fick INGENTING mer! Så jag bestäldein lite ris för det var inte gott att bara äta kött. Så jag tror att en del av er därhemma skulle tycka att min mat var otroligt torr, och det var den naturligtvis, men det smakade inte dåligt. Men funderar ni på att åka hit så kom ihåg att aldrig ta något för givet.

Dagens hög med bilder: